Det som brukar kallas miljonprogrammet är bostadsbyggandet i stor skala under 1960- och 1970-talen. Kring Liljeholmen och Hägersten finns flera exempel på det storskaliga byggandet från den tiden. Nybohovsberget bebyggdes 1960–1962 med punkthus och lamellhus, några år innan själva programmet tog fart. I mitten av 1960-talet uppfördes 17 skivhus kring Axelsbergs tunnelbanestation i Hägersten.
I husen bor tusentals människor, och nästan alla går in och ut genom en lägenhetsdörr som ser ungefär likadan ut som grannens. Här går vi igenom vad som är bra att veta om de dörrarna i dag.
När husen byggdes fick alla lägenheter oftast samma dörr. Sedan dess har mycket hänt. Vissa dörrar är ursprungliga, andra har bytts av föreningen i ett gemensamt projekt och ytterligare några har bytts av enskilda boende. Bakom en rad likadana dörrar kan alltså finnas helt olika lås och olika skydd.
Vi har inte hittat någon källa som beskriver vilka lås och beslag som var standard i husen när de byggdes, och vi skriver därför inga årtal eller fabrikat. Vill du veta vad din dörr har, titta på låskistans kant när dörren står öppen, eller fråga föreningen eller hyresvärden om det finns dokumentation från tidigare dörrbyten.
Det här är den vanligaste frågan, och svaret beror på boendeform och stadgar.
Läs alltså stadgarna innan du byter dörr eller beställer en ny. Det är inte ovanligt att föreningar vill att alla dörrar mot trapphuset ser likadana ut, och att byten görs samlat.
Många föreningar i hus från den här tiden har bytt, eller planerar att byta, samtliga lägenhetsdörrar. Det har flera fördelar: samma utseende i trapphuset, samma skyddsnivå för alla och ofta bättre ljudisolering. Stöldskyddsföreningen rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr, och ett gemensamt byte är ett naturligt tillfälle att välja en sådan.
Lägenhetsdörren mot trapphuset har också betydelse för brandskyddet i huset. Vilka krav som gäller vid ett byte avgörs av regler som föreningen och dess leverantör behöver kontrollera. Byt därför aldrig en lägenhetsdörr på egen hand i ett flerbostadshus utan att först ha pratat med styrelsen eller hyresvärden.
En äldre dörr kan fungera bra länge till. Några saker är värda att kontrollera:
I ett hus med snart sextio år på nacken har många lägenheter haft många ägare och hyresgäster. Stöldskyddsföreningen påpekar att man aldrig vet hur många dubbletter som gjorts av nycklarna man får av tidigare ägare. Råkar du ha flyttat in i en lägenhet där låset är kvar sedan länge, är det ett skäl att se över det, oavsett hur gammal själva dörren är.
Lägenhetsdörrarna i 1960-talets hus ser likadana ut men kan ha helt olika historia. Ta reda på vem som ansvarar enligt stadgarna, kontrollera lås, karm och springa, och samordna med föreningen om dörren ska bytas.