"Kulturhistoriskt värdefulla hus: får du byta dörr?"

Söderorten kring Liljeholmen har många hus som är omtyckta just för att de har behållit sin ursprungliga prägel. I Aspudden ritade arkitekten Albin Brag de flesta av AB Manhems hyreshus från 1910-talet. Midsommarkransen fick en stadsplan av arkitekten Per Olof Hallman redan 1907, och skolan där uppfördes 1915 efter ritningar av Georg A Nilsson. Den som bor i ett sådant hus och vill byta dörr undrar ofta om det alls är tillåtet. Svaret är sällan ett enkelt ja eller nej.

Vad lagen säger

Plan- och bygglagen innehåller några regler som är viktiga här:

• Förvanskningsförbudet. En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
• Varsamhetskravet. Ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag.
• Hänsyn i bebyggelsen. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Varsamhetskravet gäller alla byggnader, inte bara de mest värdefulla. Förvanskningsförbudet gäller de byggnader som är särskilt värdefulla. Ingen av reglerna säger uttryckligen något om dörrar, men en entrédörr eller en port kan vara en av de delar som bär husets karaktär.

Stadsmuseets klassificering

Stadsmuseet i Stockholm klassificerar bebyggelsen i staden efter kulturhistoriskt värde. Blått är den högsta klassen och omfattar miljöer med synnerligen höga kulturhistoriska värden. Grönt innebär också ett högt kulturhistoriskt värde, och gult är den tredje nivån.

Det är viktigt att förstå vad klassificeringen är. Stadsmuseet beskriver den som ett expertutlåtande som saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan. Den rättsliga verkan kommer i stället från plan- och bygglagen och från detaljplanen för området. Klassificeringen är ändå en tydlig signal om hur staden ser på huset, och den används när bygglov prövas.

Vi kan inte säga vilka enskilda hus i Aspudden, Midsommarkransen, Hägersten, Västberga eller Liljeholmen som är blå- eller grönklassade. Det kan du själv se på Stadsmuseets karta, som finns via länken under texten.

Kan det krävas bygglov?

För de flesta dörrbyten i ett vanligt flerbostadshus krävs inget bygglov. Men Stadsmuseet påpekar att om fastigheten ligger i ett område med särskilt kulturhistoriskt värde kan bygglov behövas även för sådant som normalt inte kräver det. Om just ett dörrbyte omfattas framgår inte av Stadsmuseets sida, och det beror på vad som gäller för området. Fråga stadsbyggnadskontoret innan du byter en entrédörr eller port i ett sådant område.

I en bostadsrätt

Bostadsrättslagen har en egen regel. Om lägenheten har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd från styrelsen för en åtgärd som påverkar sådana värden. Det gäller oavsett om åtgärden annars hade behövt tillstånd. En originaldörr med fyllningar och gamla beslag kan vara precis ett sådant värde.

Därtill har de flesta föreningar egna regler om vem som äger dörren. Ofta är dörren och karmen föreningens och låset ditt.

Så går du tillväga

1. Ta reda på husets klass på Stadsmuseets karta.
2. Läs föreningens stadgar eller fråga hyresvärden om vem som äger dörren.
3. Fråga styrelsen innan du gör något som påverkar dörrens utsida.
4. Kontakta stadsbyggnadskontoret om huset är klassat eller ligger i ett kulturhistoriskt värdefullt område.
5. Överväg att behålla och förstärka. Stadsmuseet ger råd om vilka värden och kvaliteter som är värda att bevara, och en gammal dörr kan ofta få ett modernt lås utan att bytas.

Kort sagt

Du får ofta byta dörr, men i ett värdefullt hus ska det göras varsamt och ibland med tillstånd. Börja med klassificeringen och stadgarna, fråga innan du beställer och tänk på att det enklaste ibland är att behålla dörren och förbättra det som sitter inuti.