Funkisdörren – 1930-talets lås och beslag

Under 1930- och 1940-talen byggdes det intensivt i Midsommarkransen. Hägerstensåsen, som hade varit obebyggd ända fram till 1930-talet, fick sina första hus under samma period, och i Västberga uppfördes småhus längs Korpmossevägen från 1939. Mycket av det som står kring Liljeholmen och Hägersten i dag är alltså byggt under funktionalismens år, och dörrarna i de husen har sin egen karaktär.

Den här texten handlar om hur du tar reda på vad som sitter i din funkisdörr och hur du kan göra den säkrare utan att den slutar se ut som en funkisdörr.

Vad vi vet och inte vet

Det sägs ofta att det fanns typiska "funkislås" och "funkisbeslag". Vi har inte hittat någon källa som beskriver vilka lås och beslag som faktiskt monterades i husen här under 1930-talet, och vi gissar inte. Byggherrarna var många, och de flesta dörrar har fått nya delar under de nästan hundra år som gått. Det enda säkra sättet att veta vad du har är att titta själv.

Så läser du av din dörr

1. Öppna dörren och titta på kanten. Där syns låskistans framkant. Den har ofta en stämpel eller en beteckning från tillverkaren, ibland halvt dold under färg.
2. Räkna låsen. Har dörren ett lås i höjd med handtaget och ett eller flera extra lås ovanför? Extralåsen är oftast tillagda senare.
3. Titta på nyckeln. En nyckel med skägg, en flik på ett runt skaft, går till ett tillhållarlås. Stöldskyddsföreningen beskriver tillhållarlåset som ett lås som låses med nyckel från både insidan och utsidan. En platt nyckel med tänder i kanten går till ett cylinderlås.
4. Jämför med grannarna. I ett trapphus med flera likadana dörrar är det lätt att se vilka som har kvar ursprungliga delar.
5. Fråga i arkiven. Bygglovsritningar för äldre hus visar dörrarnas utformning, men sällan själva låsen.

Funkisens formspråk

Funktionalismen ville ha raka linjer, släta ytor och mycket ljus. En lägenhetsdörr från perioden är ofta slät eller har enkla speglar, och beslagen är sparsamma. Ett tungt, utsmyckat handtag i "gammal stil" passar därför sällan på en funkisdörr. Om du behöver byta något synligt, välj en enkel och rak form och gärna samma metall som det som redan sitter där.

Det gäller också små detaljer: titthål, namnskylt och brevinkast. När allt på dörren är i samma stil och material ser den hel ut, även om delarna är från olika år.

Säkrare utan att det syns

Det mesta av en dörrs inbrottsskydd sitter inne i dörren och karmen. Det är goda nyheter för den som vill behålla utseendet.

• En godkänd låskista. Stöldskyddsföreningen råder att kontrollera att låset är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522 eller klass S3 enligt SSF 3523. I en äldre dörr kan det kräva anpassning, så låt någon som kan dörrar bedöma det.
• Karmen och slutblecket. En gammal karm kan vara klen just där låskolven går in. Ett bra lås i en svag karm ger inte mycket skydd.
• Brytskydd. En list som täcker springan mellan dörrblad och karm finns i diskreta utföranden som kan målas i dörrens kulör.

Stöldskyddsföreningen rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr. För den som vill behålla en originaldörr är förstärkning ett sätt att komma närmare samma skydd.

Varsamhet är en lagregel

Plan- och bygglagen säger att ändringar av byggnader ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. I ett funkishus är enkelheten själva karaktären. Det är inte en uppmaning att låta bli att förbättra, utan att göra det med eftertanke.

Bor du i en bostadsrätt, prata med styrelsen innan du ändrar något på dörrens utsida. Lägenhetsdörrarna mot trapphuset är ofta en del av husets gemensamma uttryck, och föreningen kan ha egna riktlinjer.

Kort sagt

Ta reda på vad du har innan du byter något. Förstärk det som sitter inuti, där det inte syns, och välj synliga delar som är lika enkla som huset. Då får dörren vara en funkisdörr även i fortsättningen.